Motstånd

Det är dags nu mer än någonsin för människor, särskilt de som tituleras landsbygdsbor, att göra uppror och skydda de marker de bor på från girigheten från resursexploatering, motorvägsbyggen, skogsavverkning och andra ting som ständigt ska utföras för att göra livet enklare för stadsmänniskor, för civiliserade människor.
Ställ er i vägen, gardera ihop er. Våga vägra se marker där ni bor bli förstörda. Det är inte bara er egen hälsa och välmående ni kommer slåss för. Ni slåss även för livet för andra arter och deras rätt att ha sina hem och samhällen intakta.
Det här vansinniga civiliserade livet, som karakteriseras av utbyggnaden av städer, har sedan civilisationens begynndelse livnärt sig på att underminera och förstöra livet för de som innan kunnat leva av det som naturen gett frivlligt. Idag, när vi står inför en katastrof utan motsvarighet i mänsklig (och planetär) historia så är det viktigare än någonsin att bevara det lilla som finns kvar så intakt som möjligt medan även stor vikt bör läggas att återställa idag skadade områden.
Jag vet, det låter absurt svårt och övermäktigt men det kan göras. Tillsammans blir vi en stark kraft. Tillsammans med urfolk, med andra arter, med levande samhällen, med livet.
Man kan mota bort denna galenskap från där man bor. Man ska inte vara rädd att säga nej, att våga stå upp mot auktoritära system som inget annat gör än att skydda de som mördar, de som förstör, de som inte kunde bry sig mindre om era hem, eran hälsa och marken ni bor på.
Vi måste slåss för vår rätt, för älgar, björnar, fåglar, träd, fiskars rätt till att ha hela intakta samhällen oberoende av det industriella samhället. Vi behöver slåss för möjligheten att barn i framtiden ska kunna ha trygga, hälsosamma platser att kunna växa upp, att kunna gå till och finna ro och hela sig. Att lära sig förståelsen om att vi människor är precis lika stor del av livet på jorden som alla andra arter. Varken mer eller mindre och att våra liv varken är mer eller mindre värda än någon annan arts liv.
I slutändan handlar det om kärlek. Kärlek till livet, kärlek till sina grannar, må det vara björnar, rävar, vargar, träd , andra människor och allehanda vackra naturområden.
Vi måste bygga motståndet med vad som finns till hands: viskningar och böner, historia och drömmar, från våra djärvaste ord och djärvare handlingar. Det kommer att vara svårt, det kommer finnas en kostnad, och i allt för många oförsonliga gryningar kommer det verka omöjligt. Men vi måste göra det ändå. Så samla ditt hjärta och anslut dig med varenda levande varelse. Med kärlek som den centrala drivkraften, hur kan vi misslyckas?

Annonser
Det här inlägget postades i Main Category. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s