Kommunikation med livet

Ta dig en titt på en av dina händer för en stund. Låt din blick verkligen vandra över den och inspektera handflatan med dess små skrevor i huden; låt sedan dina ögon vandra ut över fingertopparna. Varje finger är i sig själv en egen varelse. Låt tummen känna på de andra fingrarna, denna stolta del av handen som hjälper oss så mycket i våra vanliga bestyr, låt tummen känna texturerna av de andra fingrarna. Ta nu den hand du nyss utforskat och låt den beröra din andra hand. Låt fingertopparna mötas och försiktigt hälsa på varandra. Låt fingrarna glida in i de dalar som separerar den första handens fingrar. Känn njutningen i denna kontakt, denna ljuva resonans mellan dessa två taktila varelser.

Detta organ med vilken vi berör och utforskar de kännbara texturer och ytor av världen, handen, är i sig själv en kännbar varelse. Den har sin egen unika yta likt sand på en strand, eller det porösa skinnet på en frukt.

Gå över till ett träd, björk, gran, ek.. låt fingrarna beröra barken. Låt handflatan beröra stammen, känn känslorna sprida sig genom din kropp. Låt fingrarna glida genom lövverket, känn hur löven sakta glider genom dalarna som separerar fingrarna. Känn känslorna av denna kontakt, denna kommunikation som utspelas mellan löven och fingrarna.  Känn hur vissa löv kan kännas svalkande mot huden. Men känn också en något mer annorlunda känsla, du berörs också av trädet. Löven själv utforskar dina fingrar, din hand. De känner huden av din tumme, skrevorna och eventuella sår eller andra hudförändringar.

Så snart som vi inser att våra händer är inkluderade inuti en taktil värld, så tvingas vi notera den här insikten: Varje gång vi vidrör en annan entitet så vidrörs vi också av den entiteten. Vår djuriska kropp agerar i samband och samförstånd med alla dessa andra levande entiteter.

Ibland väljer jag att gå ut barfota och låta fötterna få känna gräset, känna marken och omgivningen. Få ta del av helheten. Det är en ofattbar känsla att låta gräset beröra och stimulera tårna. Jorden som letar sig upp mellan tårna och formar sig efter fotens form. Att vandra över stenar och känna dess värme eller kyla, dessa kommunikationer sker hela tiden överallt bara man lyssnar och tar del av allt som sägs. Fötterna får hela tiden direktiv från omgivningen så man väljer att sätta fötterna där det upplevs som behagligt för resten av ens djuriska kropp och lyssnar man så lär man sig snabbt. Det känns fantastiskt att mitt liv har kontakt med allt detta andra liv som finns omkring mig.

Bild

Prova detta när nyfikenheten faller på: Gå ut på den solida jorden utan att bära skor eller på annat sätt ha fötterna inspärrade i fängelse. Se till att ingen annan varelse kommer mellan fötterna och jorden. Notera när dina fötter pressas mot jorden och berör jorden så berör jorden också dina fötter. Hur enkelt det är att känna att terrängen under foten är bunden till en levande planet. Titta hur spontant dina fötter slappnar av i sina rörelser för att anpassa sig till marken under dem och för att respektera sina omgivningar, allt för att undvika att agera respektlöst. Ett gammalt, ärftligt släktskap mellan människofoten och den solida marken är aktiverad av den enkla  handlingen att gå ut barfota.

Vi kan känna världen omkring oss på grund av en enda sak, vi är den del av den.

Tyvärr är vi födda in i en idag dominerande människokultur som från dag ett vi föds anser att vi är ensamma som levande, kännande varelser på den här planeten. Att människan är isolerad från resten av planeten och dess invånare. Detta uppmärksammas inte minst i vårt västerländska språk och hur vi genom tal många gånger applicerar oss avskärmade från alla dessa andra. Vi får lära oss att andra inte kan tala, att andra inte kan kommunicera och att bara människan har betydelse på denna planet. Detta är så klart nonsens men då detta upprätthålls i ett kollektivt medvetande är det lättare sagt än gjort att bryta denna negativa och rent utsagt destruktiva process som håller på, att inte bara förgöra den större delen av människor, men även planeten med allt dess liv i övrigt.

Bild

Vad vi behöver är nya kulturer som omfamnar och pushar för det faktum att vi människodjur ingår i en större familj och där marken vi bor på inte bara tillhör oss utan delas av en rad olika entiteter som i sin tur har sina samhällen som i sin tur vävs samman i det största samhället; livet.
Vi behöver lära oss att åter lyssna och kommunicera, någonstans på denna destruktiva väg tystades världen omkring oss i favör för girighet, dominans, kontroll och exploatering. Skall vi ha en plats på den här planeten måste vi skrota den nuvarande dominanta kulturen och återskapa och återupptäcka livet omkring oss och återuppväcka kommunikation med vår egen organism.

Annonser
Det här inlägget postades i Main Category och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s